Mötesreferat/Arkiv
”REDO” En utredning om Personalförsörjningen av det militära försvaret
Tisdagen den 4 november samlades 25 kamrater till årets sista tisdagsträff. Någon antydde att vi sparat det bästa till sist då vi denna dag hade besök av Roland Ekenberg som skulle berätta om den statlig utredningen ”REDO” En utredning om Personalförsörjningen av det militära försvaret (SOU 2025:86) där han varit särskild utredare.
Det kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läget med allt som har hänt i världen har gjort att det finns ett behov av att se över förutsättningarna för att öka tillgången till personal och uthålligheten inom det militära försvaret. Regeringen beslutade därför att i januari 2024 ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå hur tillgången till personal inom det militära försvaret kan förbättras i syfte att stärka dess uthållighet. Roland utsågs till detta uppdrag och han har tillsammans med tre sekreterare, som alla har en gedigen kompetens bland annat inom juridiken, gjort denna utredning. Som stöd har det också funnits ett antal sakkunniga från skilda områden. Utredning var klar och lämnades till regeringen i somras och remisstiden går ut kommande vecka.

Föredragshållaren Roland Ekenberg. Foto: NG Olsson.
Roland presenterade utredningen för oss på ett mycket analytiskt och intressant sätt. Roland började med att gå igenom den kanske mest bärande förutsättningen d.v,s. vad regeringen har för mål med Försvarsmaktens personaltillväxt fram till 2035.
Det var ett stort antal frågeställningar som ingick i uppdraget och var och en av dem krävde en mindre avhandling med fakta, analys och slutsats som i slutändan skulle utmynna i ett praktiskt genomförbart förslag inom ramen för uppdraget. Roland föredrog en ”något avkortad variant” av de olika frågeställningarna/utredningområdena som ändå gav oss en bild av vad utredningen arbetat med.
Frågeställningar i utredningsuppdraget:
• Undersöka möjligheten att öka tillgången till personal och öka uthålligheten inom det militära försvaret.
• Hur kan Försvarsmaktens behov av värnpliktig personal med vissa nyckelkompetenser tillgodoses?
• Bör skyldigheten att fullgöra värnplikt vid höjd beredskap kvarstå efter att den övre åldersgränsen nåtts?
• Möjligheterna för Försvarsmakten att i ökad utsträckning använda värnpliktiga i grundutbildning för beredskap och annan verksamhet.
• Villkoren för totalförsvarspliktiga.
• Beredskapstjänstgöringens omfattning.
• Möjligheten att låta värnpliktiga vara krigsplacerade i personalreserven i högre utsträckning.
• Pliktrådets självständighet i förhållande till Försvarsmakten
• Finns det ett behov av utökad tjänstgöringsskyldighet för reservofficerare?
• Rätten till tjänstledighet för reservofficerare.
• Bör en ny personalkategori för tidvis anställd civil personal införas?
• Tidsbegränsningen för soldatanställningar
• Försvarsmaktens möjlighet att säkerställa tillgång till personal ur olika personalkategorier i grundberedskap.
• Hur ska Försvarsmaktens behov av krigsplacerad civil personal tillgodoses?
Utgångspunkterna som man i uppdraget arbetat utifrån har varit:
- Upprustning
- Omvärld - Europa i krig
- NATO
- Erfarenheter från Ukraina.
- Åtgärder som kan genomföras snabbt före de på längre sikt.
- Fungerande system bör inte ändras.
- Vad Försvarsmakten kan göra själv bör identifieras.
- Arbetsmarknadens parters ansvar och möjligheter ska tillvaratas
Utredning ger möjlighet till följande effekter:
- Ökad möjlighet till beredskapsverksamhet
- Ökad uppbyggnad av personalreserver
- Ökad möjlighet till nyttjande av militär personal
- Ökad tillgänglighet till reservofficerare
- Ökad användning av civilplikt i det militära försvaret
- Ett rimligt och ansvarstagande ersättningssystem för pliktpersonal
- Ökad demokratisk styrning av medinflytande för värnpliktiga
- Tydliggörande av tjänstgöringstider i systemet med anställda soldater
- Tydliggörande av Försvarsmaktens möjligheter inom nuvarande regelverk
Det var mycket intressant att lyssna på Rolands föredragning och vi var alla helt överens om att tillgång på välutbildad personal är helt avgörande för vår försvarsförmåga. När alla frågor ställts och med elegans besvarats av Roland avrundades möten med att vår ordförande, Bo Romedahl, tackade Roland för en väl genomförd övning. Auditoriet bistod med en varm och hjärtlig applåd.
Red. anm.
Utredningen ”REDO” En utredning om Personalförsörjningen av det militära försvaret, SOU 2025:86 finns på regeringens hemsida och går att ladda ned som PDF-fil.
- Detaljer
- Kategori: 2025
Kransnedläggning 31 oktober
Fredagen den 31 oktober var det traditionsenlig kransnedläggning vid A6 begravningsplats på Östra Kyrkogården i Jönköping.
Minnet av bortgångna kamrater hedrades. Foto: Lena Clarin.
Vår ordförande Bo Romedahl hälsade ett 15-tal medlemmar välkomna till ceremonin. Bo inledde därefter med att erinra om våra bortgångna kamrater. Sedan följde kransnedläggning och uppläsning av namnen på de kamrater som gått bort sedan förra årets minnesceremoni.
Foto: Lena Clarin.
Bo anbefallde därefter en tyst minut för att hedra minnet av våra bortgångna kamrater. Armens tapto, framförd av Göran Fransson, ljöd stämningsfullt över nejden. Efter att ceremonin avslutats så bjöd Svenska kyrkan som vanligt på kaffe med dopp .
- Detaljer
- Kategori: 2025
Lv 6 och Försvarsmaktens Halmstadsskolor 9-10 augusti 2025
En tidig morgon i strålande sensommarvärme samlades vi på Moliden för avfärd till Halmstad och Lv 6. Resan gick bra och vi kom till kasernvakten på avtalad tid. Ytterligare några kamrater anslöt så vi blev elva smålandsartillerister. Tyvärr blev det några sena återbud så det blev några färre än beräknat.
Säkerhetstänket hade utvecklats en hel del sen ”vår tid”. Var och en fick legitimera sig och erhöll därefter en besöksbricka som skulle bäras väl synlig. Det var ett strikt fotoförbud inom kasernområdet så det var bara att stoppa ner mobilen. När vi frågade fick vi tillåtelse att fotografera inne på mässen och i de lektionssalar vi var i.
När vi kommit in på kasernområdet lotsades vi till Lv 6 mäss där regementsförvaltare Fredrik Finér tog emot oss och informerade om Lv 6, som är Sveriges enda luftvärnsregemente, och om Halmstad Garnison.

Allt var väl förberett för vårt besök och vi kände oss välkomna.
Foto NG Olsson.
Halmstads Garnison består av Luftvärnsregementet, Försvarsmaktens tekniska skola, Militärhögskolan Halmstad samt en del ytterligare enheter. Den militära närvaron i Halmstad är ganska omfattande. Vi fick höra om garnisonens nuvarande lokaliteter och om vad som planerades framåt. Övningsområden i närheten, personalläget och Lv 6 organisation gicks också igenom. Kriget i Ukraina har givit en förändrad lufthotbild vilket inneburit att även luftvärnet är inne i en stor förändringsfas. Luftvärnet i dag måste klara en kombinerad mix. Det handlar om passiva luftförsvarsåtgärder, markbaserat luftvärn, sjöbaserat luftvärn och flygstridskrafter. Kravbilden blir att klara 360 grader, att ha småmålsförmåga, att ha mättnadsförmåga, allvädersförmåga samt fullhöjdstäckning. Verkligheten är att inget luftvärnssystem ensamt kan hantera alla hot från luften. Vi fick även information om vad som händer inom svensk luftvärnsutveckling. Förberedelse pågår bland annat för att etablera permanent luftvärnsutbildning med inriktning på brigadluftvärn i området kring Mälaren. Efter avslutad information tackades regementsförvaltare Fredrik Finér för en intressant föredragning med en varm applåd och vår ordförande överlämnade A6 minnesbok.
Efter en välsmakande lunch på Lv 6 mäss var det dags för nästa programpunkt som var en guidad rundtur på mässen. Det lät inte så intressant men ack vad vi bedrog oss. Vår mycket kunnige och vältalige guide Lars Ahlberg tog oss med på en mycket intressant historisk resa i mässens alla rum.

Lars Ahlberg berättar om Lv 6 mässbibliotek.
Foto: NG Olsson.
Varje rum, varje tavla, varje möbel etcetera, bar på sin egen historia som Lars elegant serverade oss.
Tavla med gradbeteckningarna som fanns på mässen. Inte som det var på A6-tiden.
Foto: NG Olsson.
Vi fick stifta bekantskap med förebilderna till Överste Gyllenskalp och General Bääverhielm, figurer som förekommer i 91:an. 91:an Karlsson skapades av Rudolf Petersson på 1930-talet utifrån sina egna upplevelser på regementet I 16 i Halmstad.
Vår ordförande överlämnar A6 minnesbok till Lars Ahlberg.
Foto NG Olsson.
När Lars blivit avtackad med applåder och även mottagit A6 minnesbok styrde bilarna mot det gamla lägret på Skedala hed (som numera är avvecklat) och Hallands Militärhistoriska Museum.
Museiintendent Daniel Bergman hälsade oss välkomna och vi påbörjade en guidad rundtur på museet. Återigen en mycket intressant upplevelse där vi bland annat fick se en animerad återgivning av slaget vid Axtorna 1565.
Bildtext: Animerad version av slaget vid Axtorna.
Foto NG Olsson.
Finska vinterkriget, andra världskrigets uniformer, lyssnarapparater, brudklänning av fallskämstyg och stridsfordon 90 var några av de saker vi fick ta del av. Daniels sakkunniga guidning med förklaringar och historier om föremålen och deras användning förhöjde upplevelsen.
Mitt emot museet ligger det en röd länga som är kombinerat förråd och verkstad. I den byggnaden förvaras en del av armémuseums samling av luftvärnspjäser. Daniel berättade att huset inte är öppet för allmänheten men att han skulle göra ett undantag och släppa in oss men att vi fick vara försiktiga, det var ganska trångt. Byggnaden var full (egentligen överfull) med luftvärnspjäser av olika storlekar, verkligen imponerande att få se.
Världshistoriens största mobila luftvärnspjäs (FM1) byggd av Bofors 1960. Maximal skottvidd var 18 500 meter. Det enda exemplaret som byggdes var utplacerat i svenskt luftförsvar 1960-1973. Lennart, Pille och Johan låter sig imponeras.
Foto NG Olsson.
När vi travat runt bland luftvärnspjäserna en stund var det återsamling vid bilarna för avfärd till hotellet och middagsförberedelser. Margaret Boman, som bor i Halmstad, tyckte då att hela gänget skulle komma hem till henne för lite mingel och bubbel innan middagen. Inbjudan accepterades med glädje och vi fick, innan middagen, en mycket trevlig stund tillsamman hemma hos Margaret.
Efter en god frukost bar det i väg till Militärhögskolan i Halmstad för andra dagens första övning.
Entrén till FMTS och MHS H. Sedvanlig inpasseringskontroll.
Foto NG Olsson.
Efter att inpasseringsövningen klarats av lotsades vi till Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) där vi hälsades välkomna av stabschefen Jonas Qvint. MHS H är centrum för utveckling och utbildning av specialistofficerare, reservofficerare och ledarskap inom Försvarsmakten. Vi fick en gedigen genomgång av MHS H ambition och på vilket sätt de bidrar till ett starkare försvar. MHS H organisation och vilka uppdrag och mål de olika enheterna på MHS H arbetar utifrån tydliggjordes för oss. Avslutningsvis fick vi ta del av MHS H framåtblick för 2026.
Nästa punkt på programmet var Försvarmaktens tekniska skola (FMTS) Även här fick vi en grundlig genomgång av uppdraget och organisationen. FMTS uppdrag är att göra tekniken och logostiken tillgänglig genom utveckling, utbildning, produktion/beredskap och insats/krigsförband. Skolan har ca 6 000 elever och upp till 700 kurser årligen. Efter den teoretiska genomgången av FMTS besökte vi en utbildningslokal där flygtekniker utbildades. Där fick vi information om hur utbildningen bedrivs samt en rundtur bland de olika flygplan och helikoptrar som fanns där. Bland annat fick vi beskåda ett Viggenplan på nära håll. Jas Gripen fanns i en annan lokal, men dit fick vi inte tillträde.
Efter en välsmakande lunch var det dags för att avrunda vårt besök i Halmstad med att träffa Flottiljområdets kamratförening. Föreningens ordförande Hans Hansson mötte oss och informerade om föreningen. Den bildades som F 14 kamratförening men har nu blivit kamratförening för de som verkar eller har verkat inom flottiljområdet i Halmstad. De ger även ut en tidning ”Kamratbladet” som utkommer med två nummer per år. Föreningen har tillgång till en expedition och en lokal där de har ett mindre museum i Torgmässen, som vi besökte. Nöjda efter ett par intressanta dagar i Halmstad var det sedan dags att påbörja hemresan.
Stort tack till Johan Holmberg och Klas Eldholm som gjorde besöket i Halmstad möjligt.
- Detaljer
- Kategori: 2025
Ett fotokollage utanför kaserngrindarna
Tisdagen den 7 oktober samlades vi i Seniorernas hus för att lyssna till när vår medlem Magnus Widell berättade under rubriken ”Ett fotokollage utanför kaserngrindarna”.
Ett tjugotal medlemmar hade mött upp till dagens föredrag som Magnus baserade på ett stort antal fotografier från området runt regementet. De bilder som följer nedan är avfotograferingar av de bilder som Magnus visade på filmduken, kvaliteten blir därför inte den bästa.
Oxabacken
Oxabacken är ett begrepp som en del av oss kan ha hört tidigare men det är nog oklart för de flesta vad som låg bakom namnet. Ursprungligen var det platsen för återkommande kreatursmarknader som genomfördes innan A6 kaserner byggdes. Själva platsen var belägen väster om den norra delen av kasernbyggnaden och i anslutning till Nässjövägen och vägen söderut mot Ljungarum.
Så småningom anlades en fotbollsplan på platsen. Idrottsklubben Tord använde planen för sina ungdomslag.

Fotbollsplanen på Oxabacken.
Föreningslivet blomstrade på 1940-talet och en idrottsklubb som bildades på Centralkonditoriet omkring 1945 var SK Dacke. Den klubben kom att bli delaktig i en förnyelse av sportutbudet i Jönköping. Den dominerande vinteridrotten hade sedan länge varit bandyn men en av medlemmarna i Dacke dök en dag upp med en konstig klubba och en gummitrissa. Nyfikenheten väcktes och snart började de flesta idrottsföreningarna att sätta upp ishockeylag. Bland klubbarna som började med ishockey var bland annat A6 Skytte- och IF, J-Södra, Jönköpings Cykelklubb (!) och flera andra klubbar som finns än idag.

Fotbollsplanen användes även som cirkusplats.
Rocksjöbadet
Det har funnits en badplats vid Rocksjön ända sedan slutet av 1800-talet. Efterhand så utvecklades naturstranden till en badplats med brygga och hopptorn. Badet var även uppdelat i en del för kvinnor och en del för män. Avbalkningen utgjordes av ett plank (som det, enligt Christer Junefelt, var många hål i).
Den manliga delen av Rocksjöbadet, avskärmad med rejäla plank.
En stor och viktig del av verksamheten på Rocksjöbadet var de simskolor som hölls sommartid. En drivande kraft bakom dem var ”Badnisse”, en skåning som på krokiga vägar hamnat i Jönköping. ”Badnisse” blev så småningom badmästare på varmbadhuset och verkade där resten av sitt yrkesverksamma liv.
Barn och ungdomar på simskola, ”Badnisse” längst till höger.
Badet var livligt frekventerat och så småningom tillkom ett kaffé och även en minigolfbana. På 1950-talet ersattes det gamla hopptornet i trä med ett fullstort torn i betong.
Numera finns flera tempererade inomhusbad i kommunen och Rocksjöbadet har prioriterats ner. Omklädningsrummen, bryggan och hopptornet har rivits. Men soliga dagar är det packat med soldyrkare på gräsmattorna. Det förekommer även bad, men inte i den utsträckning som förr om åren.
Rocksjövallen
Under andra världskriget var behovet av förläggningar stort för de stora värnpliktskullarna som skulle utbildas. På A6-området byggdes barackförläggningar på Uppsalaängen och två mer permanenta kaserner byggdes, Södra kasern Västra respektive Östra (SKV och SKÖ).
Platsen för de två nya kasernerna hade tidigare varit regementets idrottsplats. 1943 byggdes därför en ny idrottsplats med omklädningsrum i anslutning till Rocksjön på en plats som tidigare varit ridbana. Det skapades även en badplats för regementets personal i direkt anslutning till idrottsplatsen.

Flygbild av A6 från sydväst. Rocksjövallen i bildens underkant. I bildens vänsterkant kan man se fotbollsplanen på ”Oxabacken”. Nya matsalen är ännu inte på plats så bilden är tagen före 1960. Ny väg och järnväg har byggts väster om kasern. Mellan SKV/SKÖ (Södra kasernerna) och Rocksjövallen ligger torpet Hörnet som kom att rivas för att ge plats åt nya vägar när kasernvakten flyttades till sin slutliga plats.
Regementets badplats vid Rocksjövallen. Denna badplats låg nära Rocksjöbadet. Det var inga problem att simma mellan badplatserna om man så önskade.
Rocksjövallen finns fortfarande kvar i kommunens ägo. Av målställningarna att döma så används den för amerikansk fotboll.
Artillerigatan
Artillerigatan ledde från ”Unnegången” vid Liljeholmsskolan ända upp till regementet så länge som genomfartstrafiken på ”Riks-ettan” gick genom centrala Jönköping (på Barnarpsgatan-Västra Storgatan, Östra Storgatan och Huskvarnavägen). Det gick bra så länge som genomfartstrafiken var begränsad men efter hand så ökade trafikmängden och bland annat blev lastbilarna större och högre. Det var framför allt järnvägsbron vid ”Unnegången” som ställde till problem. De allt högre lastbilarna kom inte under bron på grund av att el-ledningarna för spårvagnarna måste hänga under bron. Lastbilstrafiken använde därför Artillerigatan där det fanns en tunnel som gick genom järnvägsbanken vid Östra Kyrkogården. Där var det fri höjd upp till 4,3 meter. Den här tunneln användes tidigare av Jönköping-Gripenbergs järnväg (det så kallade ”Trårullatåget”). Från tunneln och norrut körde man via Lönnholmsgatan fram till Östra Storgatan och sedan vidare österut mot Huskvarna. Trafiken söderifrån körde via Ljungarum fram till tunneln. Idag tror jag att de flesta blir förvånade över att detta över huvud taget var möjligt. Men, trafikintensiteten var helt annorlunda jämfört med idag.
Det utvecklades en rutin där lastbilar som kom söderifrån på riks-ettan körde via Ljungarums kyrkby och förbi A6 och på så sätt fick en större svängradie när de kom fram till högersvängen vid tunneln (det var ju vänstertrafik på den tiden). På samma sätt körde lastbilar som kom från Huskvarnahållet via Lönnholmsgatan och därefter igenom Liljeholmsparken och svängde höger efter att ha passerat igenom tunneln. De fick då också en större svängradie vid högersvängen.

Artillerigatan sedd norrut. Bilden är förmodligen tagen ungefär där Liljeholmskanalen mynnar ut i Rocksjön. Som synes är det vänstertrafik. Till vänster syns Knektaparken med sina planteringar och till höger löper järnvägsbanken bakom träden. Den ovan omtalade tunneln ligger ungefär i höjd med där fotografen befann sig.
Tunneln genom järnvägsbanken vid Östra Kyrkogården. Bilden är tagen från Liljeholmssidan (norrifrån) och genom tunneln ser man den gamla banvaktsstugan från ”Trårullatågets" tid.

Nyhetsartikel från Smålands Allehanda den 15 augusti 1952 med anledning av att Jönköpings första trafikljus sattes upp vid tunneln vid Östra kyrkogården. Trafiken hade ökat så mycket att det uppstått ett behov av att reglera trafiken genom tunneln som bara tillät passage av ett fordon i taget. Idag kan man uppleva att det är trångt med enbart cyklister och gående…..
Platsen där Liljeholmskanalen mynnade ut i Rocksjön var en perfekt plats för en kiosk. Alla som rörde sig mellan A6, I 12, Ryhovs sjukhus, eller Rocksjöbadet, på väg till eller från Jönköpings centrala delar, var tvungna att passera här på grund av flaskhalsen mellan Rocksjön och järnvägsbanken. Periodvis var det två kiosker ungefär på den här platsen.

En av kioskerna på Artillerigatan. Den högra byggnaden är den gamla banvaktstugan (se bilden genom tunneln ovan). Liljeholmskanalen hade sitt utlopp precis till höger om banvaktstugan.
Alla regementen hade ett soldathem. För A6 del hamnade det i anslutning till korsningen mellan Artillerigatan och Föreningsgatan. När det nya soldathemmet var färdigt (någon gång före 1970) tog Erik Dahlbergsgymnasiet över byggnaden och använde den som fritidslokal för eleverna (vice redaktören var en av dem).

Gamla soldathemmet vid Artillerigatan-Föreningsgatan.
Kunglig Jönköpings regemente, I 12
Det är nog inte särskilt känt att Jönköping hyste två regementen i början av 1900-talet. A6 är välbekant men Jönköpings regemente är mindre känt. Regementet var ursprungligen ett indelt regemente i Jönköpings län och hade sin regementsmötesplats i Skillingaryd sedan 1777. Ett läger, Västra lägret, byggdes upp under 1800-talets senare del. När indelningverket lades ner och allmän värnplikt infördes 1905 låg regementet kvar i Skillingaryd fram till 1914 då nybyggda kaserner intogs på Ryhovs gårds ägor i Jönköping. Detta innebär att A6 (Östra lägret) och I 12 (Västra lägret) hade var sin lägerplats i Skillingaryd på var sin sida av Lagan från 1898 fram till 1914.
Regementet I 12 blev inte långlivat i Jönköping, redan efter tretton år, vid årsskiftet 1927-1928 slogs regementet ihop med Kalmar regemente och flyttades till Eksjö. Det här var ett av resultaten av 1925 års försvarsbeslut. I efterdyningarna av första världskriget var den allmänna uppfattningen att det aldrig mer skulle bli krig. Den förhoppningen blev bara fjorton år gammal…… Jämför gärna med nedläggningen av A6 sextio år senare och de därefter följande regementsnedläggningarna. Diskutera i små grupper!

Ritning över Jönköpings regementes kasernområde på Ryhovs ägor i Jönköping. Mycket är rivet idag men de byggnader som är markerade med rött finns fortfarande kvar. De tre byggnaderna längst ner på ritningen är Ryhovs herrgård, en numera gul träbyggnad som legat på platsen sedan 1500-talet och bland annat varit landshövdingebostad.

Flygbild över Ryhovsområdet när området hade byggts om till mentalsjukhus. Det nya sjukhuset öppnades 1934 efter att ha varit flyktingboende för svenskbyborna under några år. Utöver de befintliga kasernbyggnaderna uppfördes fyra nya byggnader. Dessa var vita tvåvåningsbyggnader som syns hitom och bortom de ursprungliga kasernerna. Två av dessa finns kvar än idag. Redaktionen lämnar det som en uppgift till läsarna att ta reda på vilka, diskutera i små grupper! Fotbollsplanen ner till höger i bild var Ryhovs idrottsplats, den användes som reservarena när Stadsparksvallen inte kunde utnyttjas. Den ansågs vara väldigt bra som idrottsplats.

Kasernerna för 1. och 2, bataljonerna med kanslihuset i mitten. De två bataljonskasernerna stod kvar till slutet av 1970-talet. Den tredje bataljonens kasern syns inte på bilden och den revs före 1975.

Jönköpings regementes kanslihus på Ryhovsområdet. Byggnaden finns kvar och används nu som administrationslokaler.

Matsalen på Jönköpings regemente finns även den kvar och används som utbildningslokal.
Jönköpings regementes soldathem flyttades från Skillingaryd till Ryhov och används numera av Regionfastigheter. Den ligger, dold av vegetation, längst in på Bättringsvägen, innanför BUP:s lokaler.
I 12:s sjukhus. Om det ser bekant ut så beror det på att A6 tog över byggnaden (som sjukhus) efter det att I 12 flyttat till Eksjö.
Liljeholmen
Magnus berättade även lite om stadsdelen Liljeholmen. Han började med huset på Östra Storgatan 91, även kallat Dag Hammarskjöldshuset. Huset byggdes ursprungligen av regementschefen på A6, Jacques de Laval. Dessvärre hann de Laval inte flytta in i huset innan han avled vid 51 års ålder den 16 mars 1899. En som däremot flyttade in 1902 var den nyutnämnde presidenten vid Göta Hovrätt, Hjalmar Hammarsköld. År 1905 föddes Hjalmars fjärde son, Dag Hammarskjöld. Dag bodde inte länge i Jönköping, 1907 utnämndes fadern till landshövding i Uppsala län och familjen flyttade in på slottet i Uppsala. Dag Hammarskjöld bodde alltså inte länge i Jönköping men det går inte att komma ifrån att det var där han föddes.
Dag Hammarskjöldshuset på Östra Storgatan 91.
Ett annat hus med en egen historia är Timénska huset på Lönnholmsgatan. Det var tygförvaltaren Waldemar Timén, farfar till majoren Kaj Timén på A6, som lät bygga huset. Waldemar Timén hade sin arbetsplats i den byggnad vi allmänt kallade ”Kloka huset”, den tegelbyggnad där bland annat personal-, värnplikts och mobiliseringsavdelningarna höll till. Han disponerade även en lägenhet i huset. När Timéns dotter avled på grund av sjukdom och sedan gravsattes på Östra Kyrkogården fann han det allt för besvärligt att besöka dotterns grav (järnvägen tvingade till en längre omväg) så han lät bygga huset på Lönnholmsgatan. Huset var kvar i familjen Timéns ägo fram till tiden kring millenieskiftet.
Timéns hus på Lönnholmsgatan.
Liljeholmen är idag ett rent bostadsområde med huvudsakligen flerbostadshus men om vi går bakåt i tiden så fanns där många företag. De senaste verksamheterna låg närmast Vättern i den östra delen av området (man hade ännu inte insett tjusningen med en playa mitt i stan). Det var bland annat Aristokrats skofabrik, Vätterns tvätt (där A6 tvättade sina persedlar) och ESSO:s oljedepå, samtliga nu nedlagda och rivna. Den östra delen av Vätterstranden användes även för vattning av A6 hästar när värmen blev allt för svår på somrarna. Alldeles intill oljedepån fanns även den så kallade Vättergolfen med bland annat minigolfbanor och spelhall.
A6 hästar vattnades i Vättern när sommarvärmen blev för svår. Förmodligen lika uppskattat av hästarna som av ryttarna. Oljebryggan i bakgrunden.
ESSO:s oljedepå på östra delen av nuvarande Vätterstranden, ungefär där volleybollplanerna ligger idag och på den stora gräsplanen. Eftersom det är väldigt långgrunt på platsen tvingades man anlägga en lååång brygga för att båtarna som kom med oljan skulle kunna lastas av. Anläggningen revs på 1950-talet och flyttades till Norsuddsgatan vid Munksjön där den fortfarande finns kvar.
Vättergolfen var livligt frekventerad under sommarhalvåren från 1948 och framåt. Utöver bangolfbanor fanns där servering, pingisbord, spelautomater och en jukebox. Bland attraktionerna fanns även apor och papegojor. Vättergolfen stängdes ner vid mitten av 1970-talet.
Efter denna nostalgiska vandring i området närmast A6 avtackades Magnus med en varm applåd och blommor överräckta av vår ordförande Bo Romedahl.
Text och bild: Redaktionen.
- Detaljer
- Kategori: 2025
