Mötesreferat/Arkiv
Två hål i väggen, en elektrisk odyssé.
Tisdagen den 28 februari var det dags för vårens andra tisdagsträff. Efter sedvanlig öppningsceremoni stod ett i dessa tider högaktuellt ämne på dagens agenda.
Vår medlem, Lennart Lindberg, med ett förflutet på Jönköpings Energi skulle ta med oss på en ”elektrisk odyssé” under rubriken ”Två hål i Väggen”. Lennart inledde med att konstatera att det i dagarna var 60-år sedan han var närskyddssoldat på A6.
Lennarts föredrag var intressant och gav oss en hel del klargöranden och insikter om sakernas tillstånd när det gäller landets elförsörjning. Det var fakta, åsikter och funderingar som sammantaget gjorde att vi nog var lite klokare när vi gick hem än när vi kom - i vart fall när det gällde elförsörjningen i Sverige.
Lennart Lindberg reder ut de viktigaste delarna i den svenska elförsörjningen. Foto: NG Olsson.
Kärnfrågan för dagens föredrag var. Det är viktigt att vi fattar varför vi betalar så mycket för elen. Att något, som är relativt billigt för oss i Sverige att tillverka, säljs till oss konsumenter för en rejält dyr penning kan man ju fundera över. Det är marginalprissättning som styr priset, det vill säga att dyraste levererad Kwh en viss timme blir det gällande priset och det är rysk gas som är dyrast. Vi fick även en inblick i överföringen av el inom Sverige och exporten till EU. Varför vi har fyra elområden belystes. Elnäten balanserar på minuten, det vill säga el tillverkas och konsumeras i balans eller om man så vill Kwh in- Kwh ut.
Vi fick också ett klargörande i hur det förhåller sig med det som kallas Grön El. All el som producerad matas ut på nätet och det går inte att säga varifrån den el vi får hem till oss kommer ifrån, köper du grön el kan den i praktiken mycket väl komma från kärnkraft. En jämförelse gjordes med Vättern. Tar man en hink vatten ur Vättern kan man inte säga varifrån just det vatten som är i hinken kommer ifrån. Från Tabergsån? Eller är det kanske Huskvarnaån eller Domneån som levererat? Omöjligt att säga. Likadant med elen, när den matats in på ledningarna så går det inte säga varifrån den kommer, därför kan den gröna el vi köper vara allt annat än grön. För att hålla reda på det som säljs som grön el mäter man hur mycket grön el som matas in på nätet under en viss tidsperiod, lika mycket kan då säljas som grön el.
Det Lennart var tydlig med var att vi betalar mycket för elen och någon tjänar oförskämt mycket pengar, i princip utan att göra någonting alls eftersom tillverkningen av el inte har blivit så mycket dyrare. Problemet ligger i den fria marknaden och dess prissättning.
Vi diskuterade vindkraft. Är det någon vits med att ha närproducerad vindkraft eller är vindkraft till havs en bättre lösning trots att överföringsavstånden ökar? Enligt Lennart så är havsbaserad vindkraft mer lönsamt då det är ca 40% effektivare än landbaserad, en siffra som efter avräkning av överföringsförluster blivit 30%-35 %. När det gäller solkraft så var Lennarts uppfattning att det är den bästa privatekonomiska investeringen man kan göra just nu.
Lennart berörde även att de höga elpriserna gör att Sveriges exportfördelar, som ett relativt lågt elpris tidigare givit, gått förlorade. Självklart kom elstödet upp till diskussion.
Hur löser man nu detta med de höga elpriserna som nuvarande modell med spotpris, marginalprissättning och elområden? Lennart framförde att en lösning kunde vara att skapa en nordisk elmarknad och exportera till kontinenten när vi har ett överskott. Vi diskuterade även en helt svensk elmarknad. När diskussionerna ebbat ut var det ganska lätt att fundera över om det är så att elmarknaden faktiskt är mer komplicerad än vad den borde vara.
Efter föredraget avtackades Lennart av vår ordförande och åhörarna bistod med en varm applåd.
Text och bild: NG Olsson.
- Detaljer
- Kategori: 2023
2023-01-31 Besök från A8 och A9
Besök och information från A8 och A9.
Tisdagen den sista januari 2023 besöktes Kamratföreningen Smålandsartillerister av representanter för både Bodens och Bergslagens Artilleriregementen.
De besökande föredragshållarna. Från vänster regementsförvaltare Peter Hemphälä A8, ställföreträdande regementschefen A8, övlt Thomas Bjerregaard, etableringsansvarige på A9, övlt Sven Antonsson och planeringsofficeren A8 mj Ola Arvidsson. Foto: Lena Clarin
Ställföreträdande regementschefen på A9, överstelöjtnant Thomas Bjerregaard, inledde med att beskriva det moderna slagfältet och vilka utmaningar det innebar. Han berättade sedan om försvarsmaktens påbörjade tillväxt och vilka problem det fanns med detta. Det närmaste målet med tillväxten är att armén ska bestå av tre mekaniserade brigader som ska kunna ingå i en division (det vi tidigare kallade fördelning). Därutöver ska det finnas två mekaniserade stridsgrupper (reducerade brigader) i Mälardalen och på Gotland. De här förbanden ska kunna ta upp framgångsrik strid med en kvalificerad motståndare.
Han redogjorde sedan för artilleriinspektörens målbild för artilleriet (eller bekämpningsfunktionen som det numera kallas). De viktigaste delarna i denna målbild är:
- Interoperabilitet, teknisk kompatibilitet och internationellt kompatibla metoder.
- Modernt ledningsstödsystem för förbandsledning och bekämpning.
- Förmåga till bekämpning med långskjutande system.
- Sensortäckning och sensorer i samverkan för tidskritisk bekämpning.
Punkten 1 ovan innebär i korthet att vi ska kunna samverka med eventuella allierade både vad avser materiel och metoder.
Punkten 2 avser ett modernt, datorbaserat, system med snabb uppdatering och yttäckning både vad avser egna och fienden för att möjliggöra optimala beslut när det gäller var och när våra egna resurser ska sättas in för att tillfoga motståndaren maximal skada.
Punkten 3 omfattar en målbild av att traditionellt eldrörsartilleri ska ha en räckvidd på 75 km. Därutöver någon form av raketartilleri med en räckvidd på 150 km och slutligen någon annan form av system med en räckvidd på 299 km (jämförbart med de amerikanska systemen Himars/M142 som har den räckvidden med ATACMS-robotar).
Punkten 4 behandlade sensorer i, ganska, vid bemärkelse. Det innefattar drönare (UAV:er) och olika former av appar till smartphones som båda kan användas för eldledning, men även traditionella artilleriradarsystem. Vårt gamla ”stenålderssystem” ljudmät kan uppgraderas med hjälp av modern digital teknik för snabbare inmätning och målbekämpning. Fördelen med ljudmät är att det är ett passivt system och därmed svårt att upptäcka och bekämpa.
Ovanligt många, 36 stycken, medlemmar hade mött upp för att lyssna på informationen. Foto: Lena Clarin.
Vi gick sedan över till att se hur artilleriet skulle organiseras för att understödja de fältförband som ska finnas. Bodens artilleriregemente, A8, ska sätta upp två artilleribataljoner (Archer) som ska ingå i 19. Och 7. brigaderna (Norrbottenbrigaden, I 19 respektive Skånebrigaden, P 7). A8 ska även sätta upp ett artillerikompani med sex Archerpjäser som ska ingå i Stridsgrupp Mälardalen (Livgardet, I 1). Bergslagens artilleriregemente, A9, ska sätta upp en artilleribataljon (Archer) som ska ingå i 4. brigaden (Skaraborgsbrigaden, P 4). A9 ska även sätta upp ett artillerikompani med sex Archerpjäser som ska ingå i Stridsgrupp Gotland (Gotlands regemente, P 18).
På lite sikt ska A8 och A9 sätta upp var sin divisionsartilleribataljon (Archer) , motsvarar våra tidigare fördelningshaubitsbataljoner, som ska ingå i den planerade divisionen. Det studeras även tillförsel av någon form av raketartilleri.
Den matematiskt lagde konstaterar nu att något inte stämmer. Vi har i dagsläget två artilleribataljoner Archer (24 pjäser). Det finns därtill två artilleribataljoner Archer (också 24 pjäser) som var avsedda för Norge men som nu ingår i den svenska arsenalen. De här 48 pjäserna räcker precis till för att ingå i de tre brigaderna och de två stridsgrupperna. När det gäller de två tillkommande divisionsartilleribataljonerna så lutar det åt att det blir anskaffning av Archerpjäser monterade på ett fyr-axlat terränglastbilschassie (fabrikat MAN). En anledning till detta kan vara att det på den internationella marknaden finns ett större intresse för en lastbilsmonterad pjäs än för den ursprungliga dumpersmonterade varianten.
För att ytterligare krångla till matematiken så har regeringen givit försvarsmakten i uppgift att förbereda leverans av en bataljon (12 pjäser) till Ukraina. Om denna leverans blir av så måste ytterligare pjäser för en bataljon anskaffas. Även i det fallet lutar det åt lastbilsvarianten. Grupperingsteknik och skottvidd med Archer gör att terrängkörningsförmågan inte är direkt avgörande för systemets effekt.
Planeringsofficeren vid A8, major Ola Arvidsson, redogjorde sedan för effekterna av artilleriets tillväxt och konstaterade att det fanns ett stort behov av både yrkesofficerare, reservofficerare och soldater för att bemanna de nya förbanden.
Slutligen tog överstelöjtnant Sven Antonsson, etableringsansvarig vid A9, över och beskrev de praktiska problemen när nya förband ska etableras och befintliga ska växa. Här har arméstaben tagit fram en preliminär målbild fram till 2030. Enligt den ska då samtliga nya regementsetablissemang vara färdigbyggda inklusive närövningsfält med mera. De ska även bedriva planerad verksamhet och förbandsproduktion. Utöver de tre brigaderna och de två stridsgrupperna ska då minst fyra fristående skyttebataljoner och två till tre brigad- och divisionsartilleribataljoner ha tillförts krigsorganisationen.
För A9:s del ska regementet vara på plats och i full drift 2029. Placeringen av kasernområdet har styrts av möjligheterna till närövningsfält och skjutbanor. Vid etableringsarbetet är det dessutom viktigt att skapa tillräcklig flexibilitet och att våga ta i så att det finns möjlighet att tillväxa i en framtid, åren 2035-2040. Kortsiktigt, fram till 2030, är målbilden att det årligen utbildas en halv artilleribataljon vid både A8 och A9. För närvarande pågår rekrytering av personal för både organisationsstruktur och utbildningsorganisation.
Träffen genomfördes på Södra Vätterbygdens folkhögskola där man har en slående utsikt över Södra Vätterbygden. På bilden syns A6 kaserner mellan de två Munksjöskorstenarna. Foto: Lena Clarin.
Text: Anders Leicht
Foto: Lena Clarin
- Detaljer
- Kategori: 2023