Mötesreferat/Arkiv

Tisdagen den 5 september var det dags för höstens första tisdagsträff (då den förra tisdagsträffen var på en torsdag). Nordiska sjuårskriget (1563–1570) och bataljen vid Getaryggen var ämnet för kvällen.

Kl 17.15 samlades ett glatt gäng förväntansfulla Smålandsartillerister för gemensam busstransport till Getaryggen.

Deltagarna samlade på den gamla landsvägen inför kvällens föreläsning.

Väl på plats möttes vi av Sven Engkvist från Miliseum som var vår värd för kvällen. Bill Skoglund och Bernt Blank hade tillsammans med några kamrater från Frivilliga Automobilklubben (FAK) fixat mat och ett ”order- och mässtält” med stolar och bord, så det var riktigt fältmässigt.

Bernt Blank till vänster och Bill Skoglund i mitten med sina medhjälpare från FAK.

När vi utspisats med hamburgare med tillbehör, och efter att kaffet och kakan slunkit ner, var det dags för Sven att ta oss, 450 år bakåt i tiden, till den 31 oktober 1567.

Sven Engkvist redogör för "förutsättning och läge".

Bakgrunden till bataljen vid Getaryggen var att en dansk armé under befäl av Daniel Rantzau i slutet på oktober 1567 trängde fram längs dåvarande Nissastigen i riktning mot Jönköping. Armén som var på ca 8000 man rörde sig snabbt framåt och bestod till stor del av erfarna legoknektar. Med sig hade man en tross om 900 vagnar med förnödenheter. Målet vara att komma till Stockholm. De egna förråden (trossen) och det man kunde plundra sig till räckte inte. Man behövde fylla på sina förråd. Danskarna visste att det i Jönköping fanns stora lager av proviant och andra förnödenheter. Svenskarna å sin sida ville sinka danskarna så mycket det gick så att man hann evakuera Jönköpingsborna och frakta bort eller förstöra de lager av förnödenheterna man hade där. Gammal hederlig fördröjningsstrid alltså.

På den gamla landsvägen, och mitt i den svenska försvarsgrupperingen, redogjorde Sven Engkvist för det korta, men blodiga, händelseförloppet.

Med stor inlevelse lotsade Sven oss igenom den danska arméns framfart och vad som ledde fram bataljen vid Getaryggen. Vi fick veta vad som troligen hände där och i trakten när danskarna drog fram. Under några somrar har det gjorts arkeologiska undersökning vid Getaryggen och vi fick ge oss ut i terrängen och ta del av vad man kommit fram till och vilka fynd man gjort. Vi mötte även en knekt som blivit kvarlämnad.

En knekt i tidstypisk utrustning lösgjorde sig ur skuggorna.

Mörkret började dessvärre falla ganska fort och allt för snart var det dags att avrunda ett mycket intressant och givande besök på Getaryggen.

Text och foto: N-G Olsson

Detaljer

Kategori: 2017

En härlig och solig sensommardag den 2 september, samlades 19 golfentusiaster på klassisk mark (A6) för att göra upp om titeln, Regementsmästare 2017.

Denna prestigefyllda tävling skulle avgöras för 37 året i rad. Tävlingen följdes denna gång av en publik bestående av kamratföreningens ordförande Bo Romedahl, trumpetare Göran Fransson, redaktör NG Olsson, samt trogne påhejaren Ulf Gustafsson.  

I år hade vi glädjen att även ha en damklass (dock utanför regementsmästerskapet) bestående av fyra damer.  

Tävlingen genomfördes med kämpaglöd under trivsamma former, ty alla vill ju självklart vinna, framför allt de som inte har någon inteckning i vårt vackra vandringspris. 

Efter ca 5 timmars strid på en välskött golfbana var det så dags att avnjuta en god lunch i klubbhuset. Göran blåste matsignal och deltagarna intog sina platser.  Efter lunchen vidtog prisutdelningen där 2016 års Regementsmästare Lars Gerhardsson, med kort historik om tidigare mästare, överlämnade vandringspriset till 2017 års Regementsmästare i Golf  Pille Nyquist som samlat ihop 37 poäng.

                                                                                    2017 års Regementsmästare i Golf Pille Nyquist

Tävlingsledare Richard Prahl förrättade sedan prisutdelning från ett välfyllt prisbord. 2:a platsen intogs av Bo Nero med 34 poäng , 3:dje platsen knep denna gång Rune Hall också 34 poäng.

                      Damklassen vanns av Christina Prahl.
                                                 

Efter kaffet skildes deltagarna åt och alla verkade nöjda med dagen, även icke pristagare 

Med förhoppning om återseende 2018.

Text Richard Prahl

Bild N-G Olssom

Detaljer

Kategori: 2017

I strålande högsommarväder (trots att det bara var maj) samlades nästan 30 kamrater på A6 kaserngård för 2017 års Vårresa. Vi hade två resmål att se fram emot, först skulle vi besöka Hagshults flygbas och efter några timmar där ställa kosan till Vandalorums konstmuseum i Värnamo. 

 De fyra milen ner till Hagshult gick fort och så stod vi där på ett flygfält mitt i skogen.

Kim Graversen, som arbetar på flygbasen tog emot oss och hälsade oss välkomna. Därefter fick vi en sakkunnig guidning på flygbasen och vi fick se olika delar av anläggningen. Vi fick veta att det började redan på 30-talet med landningsbana för Postflyget mellan Malmö och Stockholm. Det var då en gräsbana, som fortfarande kan skönjas i naturen, men den är nog inte längre lämplig för flygplan. Vi fick en beskrivning av verksamheten på flygbasen, vilka resurser som krävs för att hålla anläggningen igång samt vilka tekniska faciliteter man förfogar över. Vid expeditionsbyggnaden bjöds vi på kaffe och sedan avrundades besöket och vi åkte till Vandalorum.

 Efter en kort bussfärd genom det vackra landskapet var vi så framme vid Vandalorum. Vid det här laget var vi ganska så lunchsugna så självklart började vi med utspisning. Vi serverades en välsmakande måltid bestående av Fjordlax med tillbehör, som avrundades med kaffe och kaka.

Mycket mätta och belåtna var det dags att påbörja nästa fas av museibesöket, som var en guidad visning av de utställningar som fanns på Vandalorum. Vår guide, Eva Thomasdotter, (som är intendent på Smålands konstarkiv) gav oss en guidning med mycket inlevelse och entusiasm. Vi fick även en kort stund på oss att på egen hand utforska museet.

De sju E4-milen tillbaka till Jönköping gick fort. Tio minuter före utsatt tid var vi tillbaka på A6 kaserngård. Nöjda och belåtna med dagen var det så dags att säga hej då till varandra.

Text och bild: N-G Olsson

Detaljer

Kategori: 2017