Minnet av A6 lever starkt. I år har det gått 30 år sedan indragningen av Smålands artilleriregemente, A6.

Helgen den 5-6 september 2015 kallade Kamratföreningen Smålandsartillerister sina medlemmar till samling i Skillingaryds läger för att hedra minnet av vårt regemente. Ett drygt 50-tal medlemmar med anhöriga hade hörsammat kallelsen och uppstarten skedde på lördagskvällen med mingel och en trerättersmiddag i Mäss C. Särskilt roligt var det att regementets sista chef, Lars Carlson, hade möjlighet att närvara.


Kamratföreningen ordförande, Bo Romedahl, hälsade alla välkomna och middagen tog sin början. Göran Fransson, som var en alldeles utmärkt toastmaster, hade med hjälp sitt välkända horn inga svårigheter att påkalla uppmärksamhet när så krävdes.
Under middag var det ett flertal talare som delade med sig av ”komihåg” och minnen från sin tid på A6. Maten smakade förträffligt, stämningen var på topp och kvällen präglades av återseenden, minnen, gemyt och massor av glada skratt.

Söndagen började som sig bör med förstärkt frukost och klockan 10.30 var det dags att samlas vid A6 minnessten för att högtidlighålla minnet av Smålands artilleriregemente, 30 år efter indragningen av regementet. Vädret var inte det bästa, småkyligt, regnet hängde i luften och vi höll alla tummarna för att regnet skulle hålla sig borta.


Jönköping- Huskvarna Hemvärns musikkår underhöll oss till klockan 11.00 då minnesceremonin inleddes med att Bo Romedahl höll sitt välkomsttal. Ytterligare kamrater hade nu anslutit, så numerären hade ökat betydligt. Efter parad för Fanan och Standaret fick vi avnjuta regementets marsch.


Därefter var det dags för dagens första talare, Lars Carlson, A6 sista regementschef, att ta till orda. Lars redogjorde initierat om A6 indragning och avvecklingsarbetet.
Från regementschefens perspektiv, fick vi höra om tiden innan beslutet om A6 indragning fattades, själva beslutet, konsekvenserna av detsamma samt det som följde under avvecklingsåren. Så här många år efteråt var det mycket intressant att höra Lars berätta om denna dramatiska tid. Lars var mycket noga med att framhålla den utomordentliga insats som alla inblandade gjorde. Det var två parallella spår som skulle fungera till hundra procent, utbildningsverksamheten (både grundutbildning och repövning), dvs utbilda förband och avvecklingsverksamheten. Som vanligt när A6 var inblandat, även när det gällde den egna avvecklingen, fungerade allt på ett utomordentligt bra sätt. Den 30 juni 1985 halades fanan för sista gången över A6 kasern och regementschefen lämnade över regementets nycklar till Överbefälhavaren. Att notera är att i samma ögonblick som fanan halades och A6 upphörde som regemente började det regna, himlen grät.

Dagens andra talare var chefen för Göta ingenjörregemente (Ing 2), Överste Patrik Ahlgren. Han berörde i sitt anförande dagens verksamhet på Ing 2, förvaltningen av Skillingaryds skjutfält samt som enda förband i Småland rollen som traditionsbärare. Vidare kom han in på hur viktiga veteran- och kamratföreningar är för försvaret idag. Dagens försvar har förlorat mycket av sin lokala förankring och nämnda föreningar är en viktig länk mellan försvaret och bygden samt för rekrytering av ny personal. För att underlätta för föreningarna att kunna bedriva sin verksamhet har C Ing 2 beslutat stödja veteran- och kamratföreningarna. Detta stöd regleras i ett avtal mellan respektive förening och ING 2.

Avslutningsvis fick vi ännu en gång njuta till tonerna av Smålands artilleriregementes marsch. Därefter rundade vår ordförande av ceremonin och bjöd in till kaffe med dopp på Mäss C.

Miliseum hade öppnat och bjöd in till besök, och vi som var där var imponerade av utställningarna och det fantastiska arbetet som lagts ner.

Därefter var det dags för hemfärd utan vi hade inte fått något regn på oss.

Stort tack! till Jönköping-Huskvarna hemvärnsmusikkår för att ni ställde upp och spelade för oss.

En gång A6;are…alltid A6;are.

Text och foto
NG Olsson

Höstens första tisdagsträff inleddes som vanligt med att alla i enskild ställning avnjöt regementets marsch. Efter att vår ordförande, Bo Romedahl, hälsat alla välkomna var det dags att släppa fram dagens gäst, Mats Green, moderat politiker från Jönköping och riksdagsman. Ämnet för dagen var försvars- och säkerhetspolitik med utgångspunkt i Mats arbete i försvarsutskottet.
Mats inledde med att berätta om att hans egen militära erfarenhet är som värnpliktig på dåvarande I 12 i Eksjö.
Den svenska försvars- och säkerhetspolitiken präglas nu i mycket hög grad av Rysslands agerande bland annat i Ukraina och Krim. Hotbilden mot Sverige har markant förändrats. Aktiviteter från ryskt håll har avsevärt ökat i vårt absoluta närområde. De ryska aktiviteterna i Östersjön är medvetna, närgångna och provocerande. Ryssland förfogar idag över en krigsmakt som är effektiv, snabb och vass.
Vi fick en vetskap om vilka beslut som tagits i försvarsfrågan och om vilka diskussioner som pågår när det gäller att stärka det svenska försvarets operativa förmåga. Mats kom här in på förutom pengar till försvaret, materielanskaffning, problemen med att behålla personal i försvaret samt försvaret av Gotland. Moderaterna och Socialdemokraterna är i stort överens i dessa frågor och har en överenskommelse som Moderaterna tänker hålla. Mats berörde även de olika partiernas syn på svensk anslutning till NATO. Trots de ekonomiska förstärkningar som planeras till försvaret krävs det en minst fördubbling av nu planerade pengar för att nå upp till vad ett Natomedlemskap kräver.
I dagslägen är svenska försvaret en politisk kärnfråga. Det var ganska många år sedan den fanns med på den politiska agendan på samma sätt som nu.
I försvarsfrågan, som har fokus på nationens bästa, finns det, sett till samtliga riksdagspartier, en politisk spretighet som går från att man anser att det bästa för Sverige är ett starkt försvar så att vi kan hävda vårt territorium till att det bästa för Sverige är i stort sett inget försvar alls.

Efter avslutat föredrag var det många frågor som Mats hanterade på ett utmärkt sätt. Värnpliktsfrågan diskuterades och begreppen neutralitet och alliansfrihet togs upp. Vidare framkom synpunkter på den ekonomiska förstärkningens reella substans, här tvista de lärde. Mats var kunnig och väl påläst i försvarsfrågorna vilket gjorde hans föredragning givande och intressant.

Mats avtackades för ett intressant föredrag av vår ordförande, Bo Romedahl, som även överlämnade vår minnesbok. Åhörarna bistod med en varm applåd.

Text och foto
NG Olsson

Fredagen den 28 augusti var Kamratföreningen Smålandsartillerister tillsammans med kamratföreningarna från A1 Linköping och A9 Kristinehamn inbjudna att besöka Arméövning 15 i trakten av Borensberg.

Vi var ett 20-tal förväntansfulla Smålandsartillerister som begav oss norrut med Kvarns skjutfält som marschmål. Väl framme där sammanstrålade vi i matsalen med kollegorna från A1 och A9.

Stf regementschefen, Stefan Fredriksson från Artilleriregementet i Boden, hälsade oss varmt välkomna till dagens begivenheter. Därefter följde en genomgång av övningen och vad vi skulle få besöka för enheter.

Vi fick bland annat reda på att Arméövning 15 är den största nationella övningen för försvarsmaktens markförband på flera år. I övningen deltar ca 4500 personer och övningens huvudsyfte är att öva det nationella försvaret och då främst förmågan att agera och samverka som en brigad.

Den nu aktuella tidsplanen för Archerpjäsernas leverans togs upp och vi fick veta att artilleribataljonens personal består av både deltidsanställda och heltidsanställda soldater. Det gavs även möjlighet att ställa frågor.

Vi delades sedan upp i två grupper och därefter blev det transport ut till övningsområdet.

Den ena gruppen fick besöka ett pjäskompani och se en Archerpjäs i aktion, gruppering och ammunitionshantering (ingen skjutning). Vi fick sakkunnig guidning av pjäsplutonens personal och fick tillfälle att se pjäsen och ammunitionshanteringen på nära håll. Allt sköts inifrån pjäsen och det är enbart vid tankning och ammunitionspåfyllnad som personal behöver vara utanför pjäsen.

Den andra gruppen besökte stabsplatsen (ZF) och fick där en genomgång av stabsplatsens arbete, gruppering och utrustning. Den ögonblickliga ledningsfunktionenen var grupperad i en pansarterrängbil och hade på så sätt hög rörlighet och var väl skyddade. På stabsplatsen fanns även en splitterskyddad container med stabsarbetsplatser. Även ett antal sammanbyggda tält för ordergivning, stabsarbete och mäss fanns på stabsplatsen. Slående var att det fanns datorer i olika skepnader lite överallt.

På stabsplatsen fanns även en väderradargrupp och vi fick en orientering om gruppens arbete och utrustning.

Efter några timmar i fält var det dags för transport till matsalen där vi bjöds på en lunch som smakade förträffligt.

Efter lunchen skiftade grupperna platser och eftermiddagspasset togs vid.

Tiden gick fort och snart var det dags för hemfärd. Jag tror att alla var nöjda med dagen (trots några regnstänk) och det vi fått se och uppleva.

Stort tack till 91 artilleribataljonen och all dess personal för en mycket väl genomförd dag och trevligt bemötande.

Text och foto
NG Olsson

Vid vårterminens sista tisdagsmöte den 5 maj gästades vi av Pille Nyqvist från Försvarets materielverk (FMV).

Pille är före detta A6-are och medlem i vår förening.

Pilles föredrag handlade om utvecklingen och om vad som händer på materialsidan för den indirekta elden. Artillerisystem ARCHER, Artillerilokaliseringsradar ARTHUR och Artillerigranaten EXCALIBUR. När det gäller Archer och Artur så har Norge varit samarbetspartner medan Excalibur har utvecklats tillsammans med USA.
Pille gav oss en mycket intressant inblick i vad som pågår inom ovan nämnda områden. Vi fick inblickar i bakgrunden, utvecklingsarbetet, försöksverksamheten, prestandan och nuläget.
När det gäller Archer så har FMV i dagsläget lånat ut 4 försökspjäser till försvarsmakten som genomför prov med dessa på A9. Serieleverans beräknas ske hösten 2015. Norge har nu lämnat projektet och det fortgår nu utan inblandning från Norge.
Arthur som är en bandvangsburen artillerilokaliseringsradar kom i bruk i slutet av på 90-talet Arthur har exporterats till en lång rad länder och har visat sig fungera mycket väl.
I samverkan med Norge pågår en uppdatering av Arthur till modell C vilket gör att prestanda förbättras och att livstiden förlängs avsevärt. Samverkan ska här ske med Norge.

Excalibur, som har utvecklats tillsamman med USA, är en GPS styrd artillerigranat som kan glidflyga. Detta gör att granaten får en mycket brant vinkel ner när den träffar målet. Excalibur har använts av USA med mycket goda resultat. Leverans har skett till Svenska försvaret.

Pille avslutade sin föredragning med att berätta om eldlednings- och observationsinstrument (EOI). Instrumentet innehåller en mängd funktioner bl.a. laserkikare, digital magnetkompass, goniometer, tripod och IR-kamera.

Frågorna var många, både under Pilles föredragning och efteråt, då den tekniska utvecklingen inte var helt enkel att ta åt sig utifrån våra egna kunskaper och erfarenheter som nu ligger ett antal år bakåt i tiden.

Några av åhörarna

Pille avtackades, av vår ordförande Bo Romedahl, för ett mycket intressant och givande föredrag. Åhörarna bistod med en varm applåd.

Text och foto NG Olsson