Mötesreferat/Arkiv

Årets Artilleriduell i Golf spelades den 31 augusti och vanns överlägset av Hans Sunesson.

Läs mera om tävlingen under rubriken Golf i Menyn.

Detaljer

Kategori: 2013

till Ryttmästarbostället i Skövde

Kamratföreningens programkommitté har ånyo överträffat sig själv i genomförandet av en uppskattat vårutflykt. Med tur och skicklighet valde man att besöka Ryttmästarbostället i Skövde och det blev en formidabel succé. De som inte deltog får skylla sig själva.

Vi träffades programenligt lördagen den första juni kl. 1000, vid vår sedvanliga utgångspunkt, A6 kaserngård norra inre, för att anträda färden mot Skövde. Ett trettiotal medlemmar hade mött upp en strålande försommardag och alla var mycket förväntansfulla. I vanlig ordning framfördes den inhyrda bussen av vår eminente medlem, Åke Sjögren, vilken som vanligt skämtade friskt med deltagarna. På utvägen under resan skulle Rune Carlsson informerat oss om de miltärhistoriska platser, som vi kom att passera, men Rune hade fått förhinder varför undertecknad fick delge menigheten det förnämliga material som Rune hade sammanställt och översänt som mail. (Texten finns att läsa efter detta referat)

Efter att ha passerat minnesstenen för slaget vid Gestrilen gjorde vi en halvhalt vid kyrkan i Kungslena där vi på plats kunde informera oss om striderna mellan de Sverkerska och Erikska ätterna, händelser som var historiskt förknippade med platsen.

Då vi återtog färden mot Ryttmästarbostället, som vi skulle anlända via vägen från söder, drabbades vi av ett oväntat missöde. Vägen var plötsligen avstängd för tyngre trafik och vår bussförare tvingades till fordonsvis helomvändning på väg, ett moment under marschövning, som vi artillerister är väl förtrogna med. Många drog igenkännande på smilbanden. Åke skötte detta utmärkt men vi kom en halvtimme försenade till målet för resan.

Väl framme vid södra delen av Simsjön, möttes vi av en gestalt iklädd fotsida långrock av karolinermodell. Detta var Ryttmästarboställets initiativtagare, ägare och guide, majoren i kavalleriet, Bernhard Englund, som informerade oss om boställets uppkomst, de ingående byggnadernas särart och funktion samt en hel del kuriosa. Själva huvudbyggnaden var en tidstypisk replik uppförd enligt originalritningar upprättade av Erik Dahlberg.

Efter genomgång av det utvändiga husbeståndet bjöds vi in i huvudbyggnaden , där Bernhard fortsatte sin berättelse om hur man levde i bostället i fornstora dar. Plötsligt började marschen ”Carolus Rex” att spelas och en hel långsida av en vägg började sakta höja sig och försvinna in i ett överstycke av väggen. Ett helt nytt rum med en gedigen vapensamling på väggarna och dukade bord på golvet uppenbarade sig i den frilagda öppningen. Väggpartiet var en illusorisk väggdel som egentligen var en hängande markis, konstnärligt utformad som timmervägg.

De närvarande fällde många uppskattade kommentarer och Bernhard bjöd till bords att intaga en buffé med historiska förtecken bestående av tretton mycket välsmakande rätter. Även starka drycker kunde införskaffas och stämningen blev med tiden riktigt hög. Under måltiden fortsatte Bernhard sin information om bostället, kryddat med mustiga historier och skrönor.

När alla var mätta och nöjda med dagens spis, bjöd vår värd på nästa överraskning. En målning på en vägg försvann plötsligt och bakom den öppnade sig ytterligare ett rum inrett som en tidstypisk mäss med massor av intressanta föremål. Ett som väckte speciellt intresse var Karl XII:s skrivbord, som han först använt som barn men, som senare på ett underfundigt sätt byggts om till att även passa en vuxen regent.

När vår guide kände sig klar med informationen om det rum vi bevistade försvann plötsligen nästa tavla och blottade därmed ingången till nästa rum, som visade sig vara en matsal inredd i tidstypisk gustaviansk stil. Mer information innan vi tog en trappa upp till det sista rummet, som var det största och som innehöll en gedigen samling av rariteter och kuriosa. I en monter fanns t.ex. Gustav III:s lekvagn, som hade dragits av två getter och framförts i fyrsprång genom salarna på Stockholm slott. Getter lär inte lukta särskilt gott varför man hade hällt fransk parfym på dem för att i viss mån motverka odören. Om resultat blev bättre förtäljer inte historien.

Efter en synnerligen givande dag, med en säregen dramaturgi i Bernhard Englunds regi, anträdde vi vår hemresa och skänkte en tanke till våra föreningskamrater som missat allt det vi varit med om. Vi kan å det varmaste rekommendera ett besök i Ryttmästarbostället.

Bo Mattsson

Bernhard Englund tar emot oss på Ryttmästarbostället

Bakom denna enkla fasad döljer sig ett stort och mycket sevärt museum

Lunch i vapenbehängd vacker matsal

Massor med vackra klenoder från Gustav den II Adolf och framåt

Detaljer

Kategori: 2013

På vårens sista tisdagsträff gästades vi av doktor Thomas Axelsson från Värnamo Lasarett som bl.a. har tjänstgjort som militärläkare i ISAF:s svenska kontingent i Afganistan.

Thomas är uppväxt i Vrigstad, blev officer vid Jägarskolan i Kiruna, därefter läst medicin och arbetar nu som doktor på lasarettet i Värnamo.

Thomas har varit i utlandstjänst vid följande tillfällen. Afganistan 2006, Schad 2008 och Afganistan igen 2010 och 2011. Han berättade ingående om Afganistan, ett land som är 1,5 ggr så stort som Sverige med 31 miljoner invånare där Opium (Vallmo) är den största grödan. Landet har en splittrad befolkning med olika ursprung, språk och traditioner och har historiskt alltid varit ett genomfartsområde där befolkningsgrupper har stannat av olika anledningar. Pachtunerna är den största folkgruppen och betraktar sig som ursprungsbefolkning. Hazarerna är ett annat folk från Mongoliet, som alltid varit illa behandlat och varit den folkgrupp som haft minst inflytande. Under de senaste århundradena har många inkräktare försökt få inflytande i landet men blivit utslängda, som perser, engelsmän och ryssar.

Det råder ett komplext förhållande till grannländerna Iran och Pakistan. De olika befolkningsgrupperna finns på bägge sidor om gränserna och de känner mera tillhörighet till sin stam än till landet där de befinner sig. Många lokala krigsherrar har under årens lopp med våld skaffat sig herravälde över vissa territorier och plågat befolkningen med terror och maffialiknande skattesystem. På senare år tog talibanerna makten genom att med våld tysta ner de lokala krigsherrarna och därmed åstadkomma ett tillfälligt lugn, som till en början attraherade många, men ganska snart började talibanerna med sin egen terror. Detta fick fortgå under ganska lång tid. Det var först när man i väst märkte att talibanerna sköt sönder urgamla Buddastatyer som man reagerade och början till den nuvarande situationen inleddes.

Afganska regeringen har nu, tack vare avsevärd hjälp av FN och NATO (ISAF), kontroll över talibanerna. Det är dock mycket osäkert hur det kommer att bli när ansvaret gradvis skall överflyttas till afganerna själva. ISAF skall vara helt borta under 2014.

Sverige bidrar med

• Militär insats - ISAF
• Diplomati - utrikesdepartementet
• Civil insats - justitiedepartementet
• Utvecklingssamarbete  - SIDA

Thomas har varit med sedan 2006 och bl.a. drivit vårdcentraler i ISAFs regi. Det har mest handlat om traumavård, olycksfall och sjukdomar typ malaria.

Han fick en lång varm applåd för sin lysande genomgång av förhållandena för svenska soldater i utlandstjänst.

Efter föredraget delade Leif Oscarsson ut  kamratföreningens förtjänstmedalj till Jan Holtz för hans omfattande arbete med att ta fram vår nya hemsida.

Evald P

Leif Oscarsson överlämnar kamratföreningens förtjänstmedalj till Jan Holtz.  
Foto: Hans Sunesson

Doktor Thomas Axelsson berättar om sin tjänstgöring vid ISAF i Afganistan.
Foto: Hans Sunesson

Detaljer

Kategori: 2013