Vid 2010 års tredje tisdagsträff den 6 april, den här gången i restaurang Storskogen på A 6 var vi ett 30-tal medlemmar som lyssnade på vår gamle regemetskollega Thomas Nordberg berätta om sina tjänstgöringar i Afghanistan.

Thomas har en omfattande utlandserfarenhet, förutom Afghanistan, har han även varit i Kosovo, Etiopien, Eritrea och Nepal. Han har tjänstgjort i både militära befattningar, som polis och även som civilanställd.

Thomas ingick i en militär befattning i den första svenska styrkan på 40 personer i Afghanistan 2003. Idag är den svenska styrkan över 500 man och skall kunna utökas ytterligare. Thomas återvände sedan 2004 som polisrådgivare.

Afghanistan är ca 1,5 ggr så stort som Sverige och har ca 30 miljoner invånare som till 80% består av sunnimuslimer och 20 % shiamuslimer Afghanistan är kanske det mest religiösa landet i arabvärlden. Medellivslängden är ca 45 år och analfabetismen är omfattande.

Landet har ju varit hårt plågat genom åren. Sovjetunionen försökte inta landet i tio år men misslyckades kapitalt. Efter sovjets uttåg och sammanbrott tog talibanerna över landet helt och hållet och införde strängast tänkbara shialagar i landet.

Efter USA:s intåg 2001 har man från världssamfundets sida försökt få till någonting som skulle kunna blir en demokratisk nationalstat på sikt. Thomas berättade hur svårt det är att utbilda poliser som är analfabeter. Centralregeringen har långt ifrån full kontroll över landet där många regioner helt styrs av lokala krigsherrar. Från de här områdena kommer 90% av allt opium som kommer till Europa. I öster och söder är talibanerna minst lika starka som för 10 år sedan. Jakten på Usama bin Laden, som ju var UAS:s huvudskäl till att gå in i Afghanistan, har ju hittills varit resultatlös.

Efter Thomas mycket intressanta förläsning var vi nog en del som undrade om det över huvud taget finns en lösning på situationen i Afghanistan, i varje fall inom ett rimligt tidsperspektiv.

Lördagen den 6 mars 2010 avhöll Kamratföreningen sitt årsmöte i restaurang Storskogen på A 6. Ett sextiotal medlemmar hade hörsammat kallelsen och deltog i årsmötet.

Ordföranden, Kjell Svenningsson, hälsade alla varmt välkomna och vände sig särskilt till hedersmedlemmarna Gösta Gärdin och Anders Björk. Därefter avhölls parentation över avlidna medlemmar sedan årsmötet 2009. Parentationen avslutades med några minnesord och en stunds stillhet och eftertanke.

Verksamhetsberättelsen för 2009, som sänts ut till alla medlemmar i samband med kallelsen, kommenterades av ordföranden. Av den framgick att föreningen bedriver en omfattande verksamhet. Under året har drygt sexhundra personer deltagit i föreningens fyrtiosex olika aktiviteter. Föreningen har också hållit kontakten med medlemmarna, främst genom att ge ut tidningen Smålandsartilleristen två gånger. Föreningens hemsida har haft drygt 10 000 besök.

Kjell Svenningsson omvaldes till ordförande fram till årsmötet 2011.

Vidare omvaldes Rune Carlsson och Gunhild Herman som styrelseledamöter för ytterligare två år. Jörgen Bergström omvaldes för ytterligare ett år. Som nya styrelseledamöter för två år valdes Ingvar Rittsél och Bo Mattsson. Sven Engqvist, Lars Fogelquist, Bo Wallén och Leif Oscarsson är sedan tidigare valda fram till årsmötet 2011.Till revisorer på ett år omvaldes Johnny Nilsson och Richard Prahl och till revisorsuppleanter för samma tid valdes Arnold Bäck och Erland Johansson. Roland Ivarsson och Bengt Nordenberg omvaldes till valberedning.

Kjell Svenningsson avtackade avgående styrelseledamöterna Jan Damm och Ulf Gustafson för deras insatser i föreningen och tilldelade dem Kamratföreningens minnes-respektive hedersmedalj.

Sven Engkvist berättade om det pågående arbetet med projektet med "Miliseum" i Skillingaryd.

Gösta Gärdin framförde ett tack till ordföranden och styrelsen för mycket gott arbete under 2009.

Efter årsmötet berättade smålandsartilleristen och f.d. landshövdingen i Jönköpings län, Gösta Gunnarsson om sin tid med A 6, dels som elev på plutonchefsskolan i slutet på 1950-talet, sin tjänstgöring som frivillig sergeant en sommar i början på 1960-talet och, inte minst, sina kontakter med A 6 under sin tid som landshövding och arbetet med att försöka rädda A 6 från nedläggning.

Årsmötet avslutades med en välsmakande lunch.

Du kan läsa hela verksamhetsberättelsen och årsmötesprotokollet under fliken protokoll (länk).

Vid 2010 års andra tisdagsträff den 2 mars i restaurang Björkudden på A 6 var vi ett drygt 20-tal medlemmar som lyssnade på vår gamle regemetskollega Håkan Sahlin berätta om "Östtyslands (DDR:s) uppgång och fall".

Håkan inledde med lite bakgrundsfakta om Tyskland från slutet på 1800 fram till 3.e rikets sammanbrott 1945. Han berättade om segrarmakternas "rävspel" i anslutning till krigsslutet vid Jaltakonferensen februari 1945 då en trött Churschill och döende Roosevelt inte kunde hålla den arrogante Stalin stången. Historien upprepads vid Potsdamkonferensen i juli och augusti 1945 där visserligen Truman ersatt den avlidne Roosevelt som USA:s president och Churchill var på väg ut som premiärminister. Resultatet blev som bekant fyra ocupationszoner som förvaltades av segrarmakterna.

1949 bildades så de båda länderna Tyskland (BRD) och Östtysklad (DDR).

Håkan tog oss sedan på en spännande "tidsresa" i DDR över arbetarupproret 1953, byggandet av Berlinmuren 1961, eller som den benämndes i DDR: Den "Antifascistiska skyddsvallen", fram till 1989 och demonstrationerna i Leipzig som blev den utlösande faktorn till Östtysklands sammanbrott. Några dagar efter demonstrationen och i totalt politiskt kaos beordrades öppning av gränsen och sammanbrottet var ett faktum.

Ett fantastiskt spännande, intressant och lärorikt föredrag som måste få en efterföljare vid en annan tisdagträff.

Vid 2010 års första tisdagsträff den 2 februari i restaurang Björkudden på A 6 var vi ett drygt 20-tal medlemmar som lyssnade på vår klubbmästare Lars Fogelquist då han berättade om sin resa utmed delar av Atlantvallen sommaren 2009. Hitlers Atlantvall sträckte sig ju ända från nordligaste Norge, utmed Danmarks västkust, Nederländerna, Belgien, Kanalkusten, och franska västkusten ända ner till Spanien i söder.

Befästningsarbetet påbörjades i slutet av 1941 på direkt order av Hitler för att kunna avvärja en väntad allierad invasion väster ifrån.

Lars började visa bilder från den enorma U-båtsanläggningen vid St. Nazaire där tyskarnas U-båtsflotta i Atlanten hade sin bas. Lars höll sig sedan till Normandieområdet där de allierades landstigning skedde sommaren 1944. Vi fick se bilder från de välkända landstigningsområden som Utah-, Omaha- Gold och Juno Beach, gamla kvarvarande befästningar, inte minst artilleribefästningar, minnesmonument, museer och krigskyrkogårdar.

Lars föreläsning lockade säkert många åhörare att förkovra sig mer ämnet och en god start kan kanske vara att läsa en av de otaliga böcker om Atlantvallen och de allierades invasion 1944. Lars rekommenderade en av dem: "Alarm i Atlantvallen" av Bertil Stjernfelt.