Tisdagen den 3 april gästades vi av f.d. chefen Ing 2 och inspektören, Christer Ljung. Ämnet för dagen hade titeln ”Den blodiga fredagen” och handlade om det som hände 1945 och som gått till historien som ”Baltutlämningen”.


Efter att vår ordförande hälsat föreläsare och auditorium välkomna till dagens möte fick än en gång avnjuta Smålands artilleriregementes marsch. Därefter var det dags att överlämna ordet till vår gäst och föredragshållare.

2018 04 03 1

Christer Ljung börjar sin inlevelsefulla berättelse.

Christer tog oss med till de händelser som huvudsakligen utspelade sig på Ränneslätt i Eksjö från maj fram till senhösten 1945. Vi fick lyssna på en mycket både intressant, och bitvis ganska så tragisk, föredragning som handlade om de soldater som kommit till Sverige efter den tyska kapitulationen i maj 1945. Den gemensamma nämnaren för soldaterna var att de varit i tysk tjänst och stridit mot dåvarande Sovjetunionen. Bland annat i Eksjö upprättades ett interneringsläger kallat "Tysklägret" då det huvudsakligen var tyskar som var där. Totalt fanns det nästan 1000 interner på Ränneslätt varav 120 var balter, de övriga var huvudsakligen tyskar men även några polacker och österrikare m.fl. fanns. Sedermera delades lägret och ett särskilt läger för balterna uppfördes. Vi fick en inblick i lägerlivet, lokalbefolkningens engagemang och inte minst det politiska spelet, allt från den sovjetiska begäran om utlämning till verkställigheten. Vidare fick vi höra om matstrejker, omröstning bland befälen på Ing 2 och I 12 och regementschefens skrivelse till Konungen. Händelserna kring avtransporten från Eksjö med förtvivlade unga män som skadade sig själva och gjorde allt för att inte bli utlämnade till Sovjetunionen skildrades. Balternas situation var särskilt besvärande då de tekniskt sett, i ryssarnas ögon, var ”ryssar” som stridit på tyskarnas sida. De baltiska staterna tillhörde vid denna tid Sovjet. De befarade då en snabb avrättning som förrädare om de utlämnades till Sovjet. Svenska regeringen stod på sig, utvisningarna skulle verkställas trots att man inte var bundna av det avtal som de allierade och Sovjet slutit om att de kapitulerande från axelmakternas sida skulle överlämnas till den front där de stridit. Inte heller enligt Haagkonventionen hade Sverige skyldighet att verkställa någon utlämning. Huvuddelen var tyska soldater och de var inte så väl sedda 1945 vilket nog bidrog till den Svenska regeringens bestämda uppfattning. Sverige ville nog inte bli fristad för kapitulerande tyska soldater, balterna hängde nog med av bara farten. Utlämningen verkställdes och 2500 tyskar och 146 balter överlämnades till Sovjet. Till västallierade överlämnades 300 tyskar.

2018 04 03 2

Andäktigt lyssnande smålandsartillerister.

Av de balter som utlämnades blev 1 avrättad, 1 dömdes till 18 års fängelse, 2 fick okänt fängelsestraff, 30 kortare straff och övriga kortare tid på interneringsläger. Av de 2500 tyska soldaterna återvände så småningom 1500 till Tyskland, de övriga gick ett okänt öde till mötes i sovjetiska arbetsläger. 
Officiellt bad Sveriges regering de utlämnade balterna om ursäkt den 20 juni 1994. De 44 överlevande bjöds till Sverige, 40 av dessa kom till Sverige, 35 letter, 4 ester och 1 litauer, och togs emot av Konungen. Utrikesminister Margaretha af Ugglas sa att utlämningsbeslutet varit överilat och felaktigt, att den svenska regeringen reservationslöst instämmer i kritiken av detta beslut och beklagar oförrätten.

2018 04 03 4

Dagens föredragshållare, överste Christer Ljung.

Efter avslutat fördrag och frågestund avtackades Christer för ett mycket intressant föredrag. med en varm applåd. Vår ordförande Bosse Romedahl överlämnade A6 minnesbok och senaste numret av Smålandsartilleristen.

Text och bild, N-G Olsson