Kasernområdet

Litt.

Anteckningar

A

Huvudbyggnad, som den såg ut innan de yttre flyglarna byggdes till 1903-1906. Mittpartiet med fyra våningar inrymde bl.a. regementschefens rum, order- och krigsrättssal, expeditioner och daglöjtnantens rum. Logement, dagrum, tvättrum och lägenheter fanns i mellanpartierna i tre våningar och i flyglarna, som var fyra våningar höga.

B

Lokal för Kasernvakten med vaktrum, förvaringsarrest och åtta celler. På andra våningen bostad med två rum för väbeln, vilken senare användes en tid som dagofficersrum.

C

Sprutbod. Användes som bårhus under spanska sjukan 1918 och 20.

D

Matsalsbyggnad i trä. I källaren fanns ångpannerum, kol- och matkällare. På bottenvåningen kök och matsal för manskapet. 60 man kunde utspisas samtidigt. Byggdes ut 1903. På andra våningen lägenhet för köksföreståndaren och ett rum för kokerska. Byggdes om till film-, samlingssal och bibliotek m.m. på 60-talet.

E

Ridhus, som byggdes om till motorverkstad 1945. Öster härom ligger Tygstatsbyggnaden. Den fick en andra våning 1952-53 och inrymde senare Intendent-, Tyg-, Fortifikation- och Personalförvaltningar. Öster om "Kloka huset" låg Skosmedjan, delvis i trä, som senare blev verkstad och till slut testlokal med ergometercyklar.

F

Vinterstallar med skilda stallrum för de sex batteriernas stamhästar. De rymde totalt 152 hästar. Innehöll även vattningsrum, foder- och sadelkammare och på vinden utrymmen för hö, halm m.m. Byggdes om till motorverkstad och garage för arméartilleriregementets behov och kallades därefter Klockgaraget.

Oräkneliga riktkarlar har under exercispass ropat: "Mot Klockan!" Den långa byggnaden längst i öster på Bakgården var i galvaniserad plåt och användes som fältförråd. Mellan denna och vinterstallet låg sommarstallen. (Sådana fanns även söder om Österbrunnravinen.) Öster om fältförrådet låg Smedjan, byggd 1902 och söder om denna Badhuset. I sydost på Bakgården låg Sjukstallet.

G

Underofficersbyggnaden brandhärjades under byggtiden, men färdigställdes 1898 med fyra tvårumslägenheter, åtta enrummare och sex enkelrum för ogifta sergeanter. Byggdes om 1940-42 till underofficersmäss och expeditioner samt rymde en tid dagofficersrum.

H

Sjukpaviljong i trä med två större salar, tvättrum, badrum, rum för läkare, isoleringsrum m.m. Verksamheten flyttades senare till I 12:s sjukhus, när detta regemente drogs in. Paviljongen revs för att ge plats åt ett nytt marketenteri med furirs- och konstapelmäss, personalvårdsexpedition, bibliotek och studierum. Det invigdes 1942. Efter 1951 blev furirmässen kadettmäss åt Artilleriets kadettskola. En ny underbefälsmäss gavs plats i de tidigare personalvårdslokalerna.

I

Exercishus, som senare kom att kallas gymnastiksal. Det var liksom övriga träbyggnader runt kaserngården målad i en blekgul färg, som senare "piffades" upp till ilsket röd. Enligt en framväxande estetik, inte minst när Walter Lundqvists var chef, skulle allt som kunde vara rött vara rött, eftersom det var artilleriets och A 6 färg.

J

Marketenteri, träbyggnad som uppfördes i officerskårens regi. Byggdes om i början av 50-talet till lektionssalar för fältarbeten, eldledning och taktik. Kallades då Skolhuset. Revs på 70-talet för att ge plats för parkering.

Det som senare tiders smålandsartillerister har kallat kaserngård var ursprungligen uppdelad i en kaserngård närmast huvudbyggnaden (nu med stenlagd yta) och en ridplan omgiven av lindar (nu parkering). Efter regementets motorisering utvidgades kaserngården och en drivmedelsanläggning anlades i nordost på den tidigare ridplanen

 

Litt G, Uunderofficersbyggnaden. Foto: Magnus Widell.
 
Litt H, Sjukpaviljongen. Vykort

 

Litt.

Anteckningar

A

Raouls lund. Några träd mitt ute på "Slätten", som regementschefen Raoul Årman lät plantera på 1940-talet. Träden levde farligt i muckartider i slutet på 60-talet.

B

Slätten eller Heden.

C

Trekanten användes ursprungligen för anspända körövningar, senare som körgård för motorfordon.

D

Oxbacken, som kallades så redan innan regementet flyttade till platsen, passerades på väg mot staden från kasernvakten i norra delen av kaserngården, eller från Valvet, som tidstypiskt var belagt med träkubb för att minska buller och damm från hästar och vagnshjul.

E

Jordbron byggdes genom en utfyllnad av Österbrunnsravinen, där Järabäcken rann ner mot Rocksjön, för bättre åtkomst av övningsfältet. Numera bro över motorvägen. Sydost om bron, där tidigare ett sommarstall låg, byggdes en ny Militärrestaurang 1960.

F

Hårnålskurvan var en populär kolonnbildningspunkt för marsch ut förbi Fiskarhemmet. Namnet uppkom på 40-talet när vägen runt Slätten byggdes om för motorcykeltävlingar.

I ravinen söder om Hårnålskurvan, norr om Vinnamovägen, fick Krigsmaterielverket lokaler under andra världskrigets första år. Verksamheten omgavs med mycket hysch-hysch, men byggnaderna användes även under åren innan A 9 sattes upp i Kristinehamn 1943 för förläggning av en del av åldersklassen.

G

Södra kasern byggdes 1940-42 på regementets gamla idrottsplats. I den västra av de två kasernerna var signalbatteriet (fjärde) förlagt. Minplan utanför, användes för signalövningar. Den fick sitt namn av en mina, som hemförts av en kårdivision i beredskapstjänst på Falsterbonäset 1942. Östra byggnaden användes från 1951 för förläggning av ArtKS, senare kallad ArtKAS. Slutligen användes båda kasernerna plus ett skolhus av ArtOHS.

H

Torpet Bommen. I området fanns på senare tid utbildningsanordningar för ABC-skydd.

I

Bommeråsen.

J

Namnet Duvekullen finns belagt 1708 för detta torp, då stavat Dufvekullen.

K

Fiskarhemmet lär ha bebotts av en fiskare.

L

Plats för den nya kasernvakten, som var huvudinfart till regementet på senare år. I närheten låg en gång torpet Hörnet. Sydväst därom placerades det nya marketenteriet.

M

Riskullen var ett torp under Ryhov, som kan ha fått sitt namn av dialektordet ris för småskog.

N

Vinnamovägen och Vinnamoravinen, som användes för fältskjutning, har fått sina namn av ett annat torp under Ryhov kallat Vinden (Vinna). Det låg på ett blåsigt backkrön.

O

Stussbacken av mansnamnet Stuter, som hör samman med stut, ung oxe, enligt Erik Johannesson i en artikel i Gudmundsgillets årsbok 1945.

P

Uppsalaängen går tillbaka på ett torp, Upsala. Det omnämns redan 1729, Upsalaängen ännu tidigare, 1697. Plats för barackförläggning under beredskapen, senare för utbildningslokaler, bl.a. för kockskola. I närheten låg hälsokällan Österbrunn, nyttjad åtminstone sedan 1763.

Q

Fyrisravinen, kanske en ordlek med tanke på Uppsalaängen.

R

Kruthusen uppfördes 1898. Användes då som apteringsverkstad och kallades Laboratoriet.

S

Kruthusbacken hade tidigare namnet Laboratoriebacken. Där fanns senare ett antal korthållsskjutbanor. I norra delen låg Ballonghallen, använd för sitt ändamål 1928-36. Dess portar var 18,5 m höga och tillsammans 20 m breda. Hallen användes för att återkommande revidera ballonger och en gång för en 14 dagars "skarp" övning 1932. Ballongerna förvarades däremellan hopvikta i förråd i f.d. vinterstallet. Hallen revs 1973. Väster om platsen uppfördes så småningom en utbildningshall för Haubits 77.

 

Kruthusravinen.

U

Hästbacken med väg ned till ridbanan där senare Rocksjövallen anlades.

V

Remonthagen. De flesta lär veta att en remont är en ung, ännu inte färdigdresserad häst. Inte så många vet, att detta område användes för att begrava sådana hästar som inte kunde skickas till slakt. Här gick ridmomentet vid VM i Modern femkamp 1967.

W

Ålands hav användes flitigt förr av jönköpingsbor för söndagsutflykter. Här fanns en naturlig dansbana. Där byggdes I 12:s sjukhus, som senare övertogs av A 6.

X

Central-Östern, vägskälet Centralvägen och Östervägen.

Y

Artilleriparken användes bl.a. för korum och krigsmans erinran. I parken har också funnits en dansbana. Bäckravinen har kallats Agapetus. Eftersom ravinen utgör gräns mellan kasern- och övningsområde, kan namnet syfta på påven Agapetus II, som, nog felaktigt, påståtts ha stadfäst gränsen mellan Sverige och Danmark år 954.

Z

Lützendungen användes för terrängkörning. Namnet kan vara en kvarleva från I 12, som hade Lützen som segernamn i sin fana.

Skjutbanor för eldhandvapen fanns utanför övningsområdet, norr om Järabacken, där Ekhagsvallen nu ligger. Banorna flyttades senare till Ryttarns mosse.

 

Tillbaka till Innehållsförteckningen

Tillbaka till A-6 historia